Solidaritet

Eller bara vanlig medmänsklighet, jag vet att det inte är min grej men även jag har gränser. När jag och min far var på Café Caf för våran sedvanliga frukost denna morgon satt det en man och hostade högt, ständigt, gällt och utan att hålla för munnen.
Jag har för mycket hyfs för att vara direkt otrevlig mot en främling (då jag är nykter och trots att personen i fråga inte verkade ha mycket hyfs själv) så jag kastade enbart klart upprörda och arga blickar åt hans håll. Det är inte meningen att vara som en arg pensionär som höttar med näven åt rökare på stan (på mils avstånd) men hostar man har man inget bland folk att göra. Man får vara hemma sjuk så man slipper se till att andra måste vara hemma sjuka, det är jävligt simpelt egentligen. Jag vill inte bli sjuk och tvingas vara hemma och förlora pengar, de tycker jag folk kan respektera så lovar jag att göra detsamma den gången jag är så sjuk att jag hostar ludligt och snyter mig var femte minut.
USCH!

Kära A, tur att vi är bättre än andra!/J